Nämndemän släpps inte in innanför det inre säkerhetsskalet på våra domstolar idag, ofta efter omfattande ombyggnader där det nya säkerhetstänkandet slår igenom. Passerkort är bara för de anställda, och nämndemän är som bekant inte anställda. De får visserligen sitt arvode genom samma myndighet som avlönar domare och domstolspersonal. De är försäkrade genom statliga försäkringar precis som domstolspersonal, men inte anställda. Bara valda av kommun- eller landstingsfullmäktigeförsamlingarna i Sverige, ofta efter mångårigt engagemang i samhällsarbetet.

Säkerhetsrisker vill man gardera sig för. De kommer utifrån i regel. Nämndemän kommer utifrån. Eller gör de det? De kommer ju som sagt från samhällets administration, där de själva varit involverade. En anledning till att de finns är att de ska representera samhället och kunna se in i våra domstolar. Men idag har insynen minskat drastiskt.
En nämndeman som vill diskutera en tjänstgöringsrapport eller en skiljaktig mening i ett domslut, kan inte bege sig till den person han önskar besöka utan att ringa först och be att få bli insläppt. Någon reception i kanslilokalerna finns inte, som kan underlätta passagen så som det ofta finns på t.ex. advokatkontor. Detta är ett fysiskt och därmed också ett mentalt hinder.

Det blir för besvärligt att utfärda passerkort till alla nämndemän kan det heta. Men det är inte där skon klämmer. Vad är då orsaken?

1. Man vill slippa att ha mer eller mindre kända nämndemän springande på kansliavdelningarna, det skapar en känsla av osäkerhet vem som är vem.
2. Flera passerkort som är i omlopp är svåra att kontrollera, de kan komma på avvägar och därmed kan obehöriga få fatt i dem.
3. När en nämndeman slutar kan det vara svårt att få tillbaka passerkortet.
4. Det krävs ett register eller liknande av passerkort. Det kräver arbetskraft.

Mot detta kan anföras:

1. Passerkorten ska förses med egen kod av innehavaren.
2. Innehavaren bör underteckna en försäkran om aktsamhet etc med kortet och att aldrig ha koden tillsammans med det.
3. Dessutom att återlämna kortet när tjänstgöringen är slut.
4. Kortet bör kunna avaktiveras.

Jag anser att de nämndemän som önskar få passerkort ska kunna få det på vissa villkor. En nämndeman ska inte stängas ute från verksamheten vid domstolen. Hur många av nämndemännen skulle aktivt vilja ha ett passerkort och ha användning av det?

Detta är kanske inte tillämpligt på mindre domstolar och framför allt inte de som inte byggts om enligt det nya säkerhetstänkandet.

En nämndeman får inte vara en säkerhetsrisk, ska inte vara det. Finns minsta tvekan måste rutinerna ändras.
Men ännu tas inte nämndemännen från gatan utan är kända, välkända och välrenommerade medborgare som fått detta uppdrag i konkurrens med ganska många inom samhällssektorn. Dessutom kan från den 1 juli 2006 nämndeman som är olämplig skiljas från sitt uppdrag av domstolen, det var tidigare inte möjligt.

Men att vara förtroendevald i en kommun och vid en domstol är minsann inte samma sak. Det är som att vända på kuttingen…

Leif Magnusson