Antalet personer som döms till fängelse ökar, samtidigt som straffen blir längre. Detta har resulterat i svår platsbrist inom kriminalvården. Fram till år 2010 kommer 2 847 nya platser att öppnas. Bland annat kommer nya säkerhetsenheter, fler anstalter samt två storhäkten. Trots att de korta fängelsestraffen ersätts med andra påföljder som t.ex. fotboja. Platsökningen beror på skärpta lagar, strängare bedömningar vid utredningar, och inte minst på hårdare domar. Fängelse används som en patentmedicin där många av samhällets tillkortakommanden skall döljas. Långa fängelsestraff är ett resultat av en politisk filosofi som även återfinns i fler europeiska länder. Skärpta fängelsestraff tros minska kriminaliteten. Hur fängelset påverkar människor och vad är det för individer som kommer ut efter ett långt fängelsestraff är väldigt lite belyst. Samt vad fängelse har för betydelse vid upprepade återfall.

I USA som är en norm för mycket häri landet, är 9,5 fler amerikaner fängslade per 100 000 innevånare än i Sverige. Orsaken är att det blev opportunt att fiska väljare under 90-talet med hårdare tag mot kriminella.  Hårda lagar har gett fulla fängelser. Människor och företag som lever av fängelseindustrin har blivit fler i takt med utbyggnaden. Inflytandet över opinionen är starkt för en restriktiv lagstiftning då de båda stora partierna understödjer denna, Utbyggnaden av fängelser har också skett i avfolkningsbygder. Det har inneburit ekonomisk utveckling för dessa samhällen. Det finns paralleller till svensk fångvårdsutbyggnad vilken kan bedömas till en del som lokaliseringsstöd.

Nya lagar som straffbelägger fler handlingar skapas hela tiden. När det gäller ungdomliga aktiviteter som väggmålningar (grafitti) och sk. piratnedladdningar är politikerna eniga om ny och strängare lagstiftning. Den äldre generationen strafflägger ungdomars kreativa handlingar i försök att kontrollera dessa. Lyckas man inte strafflägger man företeelsen. Detta kan enklast förklaras med glömska, man minns inte hur det är att vara ung.  Samma händelseförlopp har inträffat i 2000 år med allt hastigare växlingar. Morgondagens norm är unga människors fejd mot dagens föräldrageneration.

Fängelsestraffet fyller funktionen av samhällets vedergällning på begångna gärningar. Domstolarna utmäter vid domarna straff som skall vara propotionerlgt till gärningen. Med längre straff vill samhället göra det avskräckande att begå allvarliga brott. I fråga om narkotikabrott har landet en nolltolerans mot narkotikaproblemet och man utdömer långa fängelsestraff. Även om det kanske vore bättre att försöka med fler som blir föremål för vårdinsatser. Sverige har ansett att det är med straff som man bekämpar missbruket. Samma sak gäller för sexual och våldsbrotten som blivit väldigt politiserade. Vid de aktuella fallen med Bobby och den mördade flickan i Tullinge ropar man på människor som borde ha sett vart det barkade hän. Men inte ens den mest renommerade av de sk. experterna kan förutsäga framtiden. Expressen tillsammans med sjukvårdministern (Morgan Johansson) föreslår lex. Bobby vad den nu skulle innehålla.

Målet för regeringens kriminalpolitik är att minska brottsligheten och öka människors trygghet meddelas det från regeringens hemsida. I kriminalvårdskomittens betänkande ”Framtidens kriminalvård” talas om individuellt anpassade straff i framtiden. Om detta innebär mer och längre tid i fängelse är svårt att utläsa men sannolikt. Fängelse är ett straff som gör den dömde mindre kapabel att klara av sin tillvaro på unisona villkor. Fängelsevistelsen innebär ofta att människan blir hård och bitter.  Varför är det då så populärt?  T.ex Justitieministern Tomas Bodström borde väl ha sett på fängelsestraffets tillkortakommanden under sin tid som försvarsadvokat. Men han kanske pläderade för strafflindring samtidigt som han i själva verket önskade dem längre straff.

K-G JOHANSSON