Att bekämpa den ekonomiska brottsligheten är ett prioriterat politiskt fält. Sedan mitten av 1990-talet har stora satsningar gjorts på att anpassa myndigheter och lagstiftning för att effektivare bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Den 1998 inrättade ¨Ekobrottsmyndigheten¨ ( EBM) är ett resultat av detta. Moderna ekobrottslingar är annorlunda än gårdagens smarta typer. Gudrun Antemar beskriver nutida ekobrott som en alltmer organiserad kriminalitet där syftet är att få ut maximal förtjänst. Ofta kan brottsligheten ha internationella förgreningar.

Att definiera ekobrott är svårt. I Europa talar man om att det är brott som går ut på att berika sig själv. I Sverige har Lars Korsell anställd på brottsförebyggande rådet (Brå) i en forskningsrapport definierat ekobrott som;

• bokföringsbrott, som också kan dölja annan ekonomisk brottslighet
• brott mot borgenärer eller den konkursrelaterade brottsligheten,
• de olika skattebrotten
• insiderbrott och otillbörlig kurspåverkan
• brott mot aktiebolagslagen.

Ekobrottsmyndigheten fick i starten stor uppmärksamhet som snart förbyttes i kritik. Det handlade om långa utredningstider och i för få vunna mål. Detta har mötts av en stark utveckling under de senaste två åren . EBN har ökat antalet åtal med 47% utan att ha tillförts fler resurser. Enklare mål kan utredas på mindre än 90 dagar i genomsnitt. Grov ekonomisk brottslighet lagsöks på kortare tid än ett år utan för mer komplicerade fall som har internationella förgreningar där målsättningen på ett år ibland måste överskridas. Som generaldirektör för EBN anser Gudrun Antemar att man tagit till sig kritiken och åtgärdat problemen. Ökade antal lagförda ärenden och brottsutredningar samt utvecklad kompetens bland myndighetens åklagare har sedan Gudrun Antemar tog över.

Myndigheten jobbar hårt med en omvärlds och hotbildsanalys, som innebär att man kan anpassa arbetet på prioriterade områden tillsammans med brottsförebyggande verksamhet. Analysen åskådliggör en starkare koppling mellan vanlig brottslighet och ekobrott. Allmänt är att man har en ¨svart sektor¨ som samsas med en legal verksamhet i de kriminella nätverken. Det pågår även en förbättring av metoderna bland ekobrottslingar. Datorer är en ny komponent i ekobrotten och lämplig för ekobrott då man kan flytta pengar sekundsnabbt och ibland lyckas man dölja transaktionerna. Myndigheten samarbetar internationellt i Europol för att bli effektivare i att spåra inter-nationell ekonomisk brottslig verksamhet.

Den gängse bilden av ekobrottsling är den s.k. ¨manschettbrottslingen¨ som lever ett liv i överflöd och lurar stat , allmänhet och företag på stora belopp. Denna stämmer inte med verkligheten. I stället är det företagare med inga eller få anställda som begår de flesta brott med oftast relativt små belopp. Dessa utgör den största delen av de anmälningar som kommer till EBM. Näringsidkare som sysslar med en legal och en illegal verksamhet har ofta avancerad planering och det är stora belopp som undandras samhället. Brottslighet som de kriminella gängen bedriver är kopplad till medlemmar som driver företag med en affärsidé att dölja vinster från annan brottslighet. Där återfinns ofta kopplingar till annan grov kriminell verksamhet.

Anmälan till EBM kommer främst från skattemyndigheter, konkursförvaltare och revisorer. Under 2004 gjordes 15 127 anmälningar om misstanke för ekonomisk brottslighet. Störst var skattebrotten tätt följd av bokföringsbrotten. Av dessa var ca 90% av anmälningarna från ovan nämnda institutioner. Brottsligheten är omfattande och är statistiskt beräknade till 130 miljarder kr / år.

Myndigheten har haft stora omtalade mål som Prosolvia och Trustor . Prosolvias ledning åtalades för omfattande manipulation av redovisningen 2004 och friades. Trustormålet handlade om att bolaget köptes med bolagets eget kapital och alla tillgångar fördes över till en engelsk bank för att sedan försvinna spårlöst. I juni 2001 dömdes Poseners vänner Thomas Jisander och Peter Mattsson av tingsrätten till fem respektive tre års fängelse. Lord Moyne friades helt. Huvudmannen Posener var försvunnen och i april 2002 friades Jisander och Mattsson av Svea Hovrätt.

I dag är alla politiker medvetna om de stora skador ekonomisk brottslighet kan vålla samhället. Gudrun Antemar är säker på att även vid ett eventuellt regeringsskifte skulle eko-brott behöva lagföras och verksamheten fortsätta i ungefär samma utsträckning. Ekobrotten är så samhällsfarliga att om de inte hålls efter skulle de ekonomiska systemen och tillväxten hotas.

K-G Johansson